I slutet av januari anornade SLS tillsammans med IFMSA-Sweden en Masterclass i Global Hälsa, med fokus på barnhälsa. En av deltagarna var Fredrika von Essen, som skrivit ett inlägg om vad hon tar med sig från Masterclassen.

Tjatja bloggen!

För några veckor sedan fick jag den stora glädjen att lämna studentbubblan i Umeå för en helg i Stockholm på SLS KUF och IFMSA:s masterclass i global hälsa. Ett taggat, och förmodligen lite smånervöst gäng av 20-talet yngre läkare och studenter från olika terminer och lärosäten träffades i SLS-huset på lördagen. Vi visste om att vi hade hamnat på en kurs med inriktning mot global barnhälsa och vi hade fått förbereda oss genom att läsa lite artiklar på ämnet, men i övrigt visste vi inte helt vad som väntande. Det vi stod inför skulle bli en spännande och ögonöppnande helg med både inspiration och nya insikter, vilket jag tänkte berätta lite om här.

Kursen började med en spännande och interaktiv introduktion till hälsoläget bland barn i Sverige och globalt. Tobias Alfvén gav oss en crash course i hur barns hälsa har förändrats över tid, och med hjälp av de i mitt tycke ständigt lika fascinerande gapminder-bubblorna fick han oss att förstå att barnadödligheten världen över halverades mellan åren 1990 och 2015. Att det gäller även Sverige hade gått mig obemärkt förbi men är något jag inte tänker glömma! (#factfulness) Vi fick också försöka sortera in olika vanliga dödsorsaker under ålderskategorier och kategorisera dem utifrån hur vanliga de är inom de olika åldersgrupperna av barn och unga. Riktigt trixigt, men lärorikt och viktigt.

Efter detta intro till ämnet fortsatte helgkursen med olika seminarier och föreläsningar av personer med vitt skilda bakgrunder, men som alla arbetar med global barnhälsa på något sätt. Detta förstärkte verkligen påminnelsen om hur mångfacetterat och multisektoriellt detta ämne är. Ett flera gånger återkommande tema var Agenda 2030-målen. Rimligtvis låg focus lite extra på SDG 3 – ”Good health and well-being”.

Först ut av resten var Holly Newby, som har arbetat som chef för UNICEF:s datainsamlingsenhet tidigare. Hon tog med oss på en djupdykning i global barnhälsa med med hjälp av sin expertis inom datainsamling och uppföljning. Vi fick lära oss om UNICEF:s roll som ansvarig och medansvarig för uppföljning av specifika indikatorer på delmål och fokusområden inom ramen för SDG. Det hela blev väldigt interaktivt då vi, utöver att få lära oss om metodologin bakom datainsamlingen, också fick genomföra lite övningar på området SDG-indikatorer.

Holly hade förberett några interaktiva övningar som syftade till att få oss att förhålla oss lite mer kritiskt till Agenda 2030-målen, deras indikatorer och sätten de mäts på. Det här blev så himla konkret för mig i och med denna övning så nu ska ni få höra detta exempel. Vi delades upp i grupper som alla fick olika indikatorer att fokusera på. Vi skulle sedan identifiera indikatorernas svaga punkter och dela med övriga grupper. Min grupp fick ”skilled attendant at birth”, vilket jag tidigare har tyckt verkar vara en fullt rimlig indikator på mödra-och barnhälsa. Men, vad är egentligen en ”skilled attendant”? Finns det en universell definition på detta, eller kan det variera lokalt och regionalt beroende på vem som samlat in data? Och hur duktig en barnmorska eller läkare än är, vad ska denna kunna utföra vid brist sjukvårdsutrustning? Och hur många födande kvinnor får hjälp av en och samma skilled attendant samtidigt? Hur stor chans till vård har kvinnan i verkligheten? Kontentan var alltså att det är en indikator som kan användas men den har också stora brister. Det finns som alltid många aspekter att ta i beaktning. Ögonöppnande!

En annan viktig insikt för mig var att även om data kommer ifrån en trovärdig källa som UNICEF data kan den inte bara tolkas på ett bokstavligt och enkelt sätt. Även sådan data måste tolkas och värderas, och man måste komma ihåg att statistik är just statistik och att den inte är heltäckande. Holly poängterade också att det är på tok för få indikatorer på SDG-målen som faktiskt inkluderar barns hälsa. Många indikatorer kan förbättras både på pappret och i verkligheten utan att barns hälsa nödvändigtvis förbättrats med dem. Detta var också en intressant och viktig påminnelse.

Efter en eftermiddag som gick fort för att allt var så spännande men samtidigt var lång för att vi hann med så mycket, gick vi ut och käkade middag på stan tillsammans. Mycket trevligt!

Först ut på söndagsmorgonen var Anna-Clara Hollander som berättade om ytterligare ett superviktigt perspektiv på barns hälsa, nämligen hälsa hos barn på flykt. Det gav mig ökad förståelse för hur hälsans bestämningsfaktorer samverkar med alla pre-och postmigrationsspecifika faktorer, samt flyktrelaterade faktorer. Hon berättade också om sitt forskningsarbete här i Sverige med att försöka ta reda på suicidrisk bland ensamkommande minderåriga asylsökande. Det var slående hur avsaknaden av personnummer bland asylsökande försvårar det arbetet. Där har vi lite att jobba på, Sverige.

Jill Åhs, konsult för UNICEF, höll sedan i ett seminarium om psykisk hälsa hos barn i världen. Hon redogjorde för att den psykiska hälsan är en sådan enorm sjukdomsbörda världen över och att den sackar efter andra sjukdomsbördor. På ett interaktivt sätt fick vi förståelse för hur obehandlad psykisk ohälsa bland barn påverkar samhället på alla nivåer. Tydligen läggs det så otroligt lite pengar på att förbättra det psykiska hälsoläget också, och för att förklara hur lite visade hon en bild och sa att det handlar om en hundradel av mängden pengar som amerikaner lägger på köpkaffe på ett år…

Det sista vi gjorde för dagen innan kursens avslut var ett rundabordssamtal med Anders Nordström, svensk ambassadör för global hälsa. Det gav mycket inspiration och var ett sätt att få dela erfarenheter och upplevelser med varandra, samt att få bättre koll på hur man bäst kan engagera sig inom området.

Vad tar jag med mig från den här helgen då? Mycket. Massor av inspiration av att få vara i ett sammanhang med folk som är intresserade av samma sak som jag och som har olika, spännande erfarenheter på området. Ökad kunskap av att få lyssna på duktiga, kompetenta människor med olika perspektiv inom detta vida barnhälsofält. Viktiga perspektiv på världen att ta med mig under den långa återstoden av min läkarutbildning. Jag ser tillbaka på en givande helg och ser också mycket fram emot kommande masterclasses och andra forum där jag kan få fördjupa mig i sådana här viktiga och spännande ämnen!

Fredrika von Essen