Jag heter Filip Thermaenius och läser åttonde terminen vid Umeå universitet. I våras hade IFMSA en lunchföreläsning om katastrofmedicin för oss och tipsade då om en kurs som skulle hållas i Portugal. Efter att just ha läst kirurgi, prehospital vård och anestesi så kändes ämnet väldigt lockande. Sagt och gjort så sökte jag kursen och fick en plats. Kursledningen (som ofta kan vara hård mot frånvaro under skoltid) var positivt inställda till detta då de såg att det var ett ämne de själva inte utbildade inom vilket kan vara värt att nämna om man bestämmer sig för att söka kursen.
Första veckan i augusti tog jag, tillsammans med en kursare, flyget till Portugal för att påbörja utbildningen. Jag har aldrig förut varit på en IFMSA-utbildning så jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Det enda jag visste var i stort sett vad kursen handlade om, att den var nära Lissabon och att det var ca 80 stycken internationella läkarstudenter som skulle befinna sig där. När vi landade hade T4All (den lokala organisationen) anordnat en buss för samtliga att ta på eftermiddagen från flyget men då vi kom tidigt tog vi en Uber ut till destinationen. Det var ett hostel som låg precis vid havet en halvtimme norr om Lissabon, Oeiras. Väl där blev vi bemötta av några av organisatörerna, som leddes av Joanna, en otroligt karismatisk person som mötte oss med ett stort leende. Då vi var först på plats med ca fyra timmar begav vi oss till stranden för att njuta lite av solen innan den hektiska veckan skulle dra igång.
På eftermiddagen kom resten av gänget. Vi rörde oss direkt till ett poolområde där vi skulle ha introduktionen. Jag stötte på mina två handledare, Tanya och Andreia. Tanay var från Indien och Andreia från Portugal. Jag fick direkt en bra känsla av dessa och resten av gänget. Den kvällen anordnades lite lekar och dans för alla involverade och det gick snabbt att skapa nya bekanta.
Morgonen därefter drog kursen igång. Det var på en skola som låg nära hostelet där vi hade ordentliga klassrum för undervisningen. Upplägget på kursen var att de två första dagarna gå igenom teorin bakom katastrofmedicin och även en del global hälsa och hur detta samspelar och sedan använda detta praktiskt i form av två simulationer de två sista dagarna. Kursen i sig är svår att sammanfatta men vi gick bl.a. igenom hur man praktiskt strukturerar både en skadeplats efter en katastrof och ett sjukhus i förberedande syfte. Vi gick även igenom en hel del struktur av hjälporganisationer och FN vilket jag tycker var otroligt intressant då Andreia, vår instruktör, var väldigt insatt samt brann för ämnet. Jag tänker inte rada upp allt vi lärde oss då men enligt mig var upplägget på kursen precis vad jag hade hoppats på, en basal förståelse för hur struktur och organisation för en katastrof bör skötas både teoretiskt och praktiskt samt en inblick i det globala perspektivet.
Det sociala programmet för kvällen var otroligt bra utfört. Vi delades in i olika lag redan första dagen, dessa var inte samma lag som vi hade klasser med utan gav oss en möjlighet att lära känna ännu fler personer. Det genomfördes olika tävlingar på kvällarna samt möjligheten att dansa och gå till en närliggande bar. Kvällarna var långa och sömnen sviktade men det var helt klart värt det! Den tredje kvällen anordnades en internationell matfest där varje land fick bidra med mat från sin kultur. På grund av platsbrist i bagaget bidrog Sverige med lösgodis, snaps och chokladbollar men det uppskattades! Det var fantastiskt att smaka hemgjord mat och dryck från diverse länder och kvällen blev fantastiskt fin! I slutet av veckan annonserades vinnaren av tävlingarna som hade varit under veckan och det visade sig vara mitt lag som vunnit. Jag kan inte riktigt ta åt mig äran av vinsten men det var ändå väldigt kul!
Det som inte får glömmas att nämnas är hur många fantastiska människor man träffat från andra länder och kulturer och hur vi alla kämpar mot samma mål men att ens roll som student kan se rätt olika ut beroende på var man utbildar sig. Jag är glad att kunna säga att jag nu har fler vänner från andra länder och jag tycker absolut att om man får möjligheten att åka på en internationell kurs, ta den.
Filip Thermaenius – 2018-10-08